KVARTALSRAPPORT 4, oktober – december 2016

Årets sista tre månader var ovanligt nederbördsfattiga och i både oktober och november var vattenståndet i Vättern rekordlågt (lägsta sedan år 1977 respektive 1976). Låga var även grundvattennivåerna och flödet i vattendragen i området, vilket de varit större delen av året. Medeltemperaturen för de sista tre månaderna var högre än normalt (0,5-1,5 grader) men inte rekordhöga.

Under kvartalet oktober t.o.m. december provtogs samtliga stationer i rinnande vatten och kust med avseende på vattenkemi samt ett fåtal sjöar.

I flera vattendrag syntes en förhöjd halt av näringsämnena kväve och fosfor i oktober och/eller december. Vid flertalet platser noterades samtidigt en förhöjd turbiditet och ibland även absorbans samt TOC. Detta påvisar avrinning från omgivande marker, troligen i samband med större regnmängder. Speciellt höga var kväve- och fosforhalterna vid Sö12 STORÅN TÅBY, SÖ02 STORÅN BROKVARN, samt även vid Öd01 DISEVIDÅN och Li14 LILLÅN avseende kväve och i Sö04 STORÅNS UTLOPP och GB30 LJURA BÄCK avseende fosfor. Vid 6 SVARTÅN, NEDSTR ANNEBERG åtföljdes den höga kvävehalten av kraftig förhöjd ammoniumkvävehalt, vilket indikerar påverkan av gödsel eller avloppsvatten. Förhöjda närsaltshalter vid flera av provplatserna i rinnande vatten under denna del av året kan förklaras av att tillväxtsäsongen är över och jordbruksmarker ligger blottade, vilket leder till ökat näringsläckage.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var generellt tillfredsställande. Undantaget var syrehalten i Sö06 SLÄTBAKEN och Va03 VALDEMARSVIKEN INRE i oktober då det rådde mycket låga syrehalt. Syrehalterna var dock åter tillfredsställande i december efter höstomblandningen. Även i Va08 ORREN uppmättes mycket låga syrehalter i oktober och december. På grund av djupet på > 60 m hade det ännu inte skett någon omblandning, och där med syresättning, av bottenvattnet i december. Speciellt vid Sö06 SLÄTBAKEN och Va08 ORREN förekom samtidigt förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (Sö06: 410 µg/l (okt), Va08: 170 µg/l (okt) respektive 240 µg/l (dec)) jämfört med i ytan (Sö06: 29 µg/l (okt), Va08: 22 µg/l (okt) respektive 26 µg/l (dec)) vilket indikerar fosforläckage från sedimentet orsakat av låga syrehalter. Även vid VA03 VALDEMARSVIKEN INRE noterades samma fenomen men inte lika tydligt.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP, Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP, DOVERNS UTLOPP Fi07 samt i GB02 EFTER SKÄRBLACKA. Måttligt höga blyhalter förekom i Sö04 STORÅNS UTLOPP, liksom måttligt höga zinkhalter i Va07 BYNGARENS UTLOPP, Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP och GB02 EFTER SKÄRBLACKA i december. Ett förhöjt kadmiumvärde (0,5 µg/l) uppmättes i Sö04 STORÅNS UTLOPP i december och halten bedömdes som hög. Rådata har kontrollerats för detta värde men inga felaktigheter har upptäckts. Övriga analysresultat vid provtagningstillfället var normala.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan kan man ladda ned en fil med samlat data från hela 2016 års analyser:

[wpfilebase tag=file id=472 tpl=thumbnail /]

KVARTALSRAPPORT 3, juli – september 2016

Efter en period med lite ostadigt väder och blygsamma dagstemperaturer växte en högtrycksrygg in över landet den 20 juli. Månaden som helhet blev något varmare än normalt i hela landet. Sydvästvindar under augusti månads första hälft gav upphov till uppvällning varvid ytvattnet sjönk snabbt längs Sveriges östra kust. Augusti 2016 blev lite regnigare än normalt i större delen av landet. Växlingar mellan svala och varma perioder gav en medeltemperatur nära den normala. Den 26:e noterades den högsta lufttemperatur som uppmätts i Sverige så sent i augusti: 32,7° i Norrköping. September blev ovanligt varm. Flöden och grundvattennivåer var under de normala under årets tredje kvartal

Under kvartalet juli t.o.m. september provtogs samtliga stationer med avseende på vattenkemi inkluderande både vattendrag, sjöar och kustlokaler.

På flera platser syntes en minskning i närsaltshalter under kvartalet då näringsämnen tas upp av om-givande växtlighet under tillväxtperioden. Speciellt tydligt var detta i Mö02 SKENAÅN vad gäller total- och nitratnitritkväve. I juli var halten nitratnitritkväve <10 medan den legat på 200-7500 µg/l under övri-ga månader. Vid kuststationerna var detta också väldigt tydligt vad gäller nitratnitritkväve.

Tidvis under kvartalet förekom indikationer på avloppspåverkan i 6 SVARTÅN NEDSTRÖMS ANNEBERG, 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN, 30 TRANÅS samt RV Mö01 SVARTÅN ALBACKEN genom förhöjda värden av bland annat ammoniumkväve, alkalinitet och konduktivitet.

I MS05 KRÖN, Åt06 ÄRLÅNGEN och Sö01 ASPLÅNGEN var fosforhalterna extremt höga vid provtagningen i augusti. En förhöjd fosforhalt i bottenvattnet jämfört med vid ytan noterades i 606 NOEN, 36 SOMMEN NORDVÄST, MS30 BODASJÖN, MS22 ÖREN, KS02 KISASJÖN, Li21 JÄRNLUNDEN och Åt06 ÄRLÅNGEN i augusti, samtidigt uppmättes syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i botten. Fosforläckage kan ske från sedimentet vid syrefria förhållanden. I 4B HAMNARYDSSJÖN förekom nästan syrefritt eller syrefritt tillstånd i bottenvattnet samt var turbiditeten och absorbansen kraftigt förhöjd vilket skulle kunna bero på utfällning av järn i provet vid kontakt med syre. Även i MS22 ÖREN och KS02 KISASJÖN var turbiditeten markant högre i bottenvattnet vilket även här skulle kunna bero på utfällning av järn när det syrefattiga bottenvattnet kommer i kontakt med syre.

Mycket höga klorofyllhalter noterades i 26 SÄBYSJÖN, Mö03 HARGSJÖN, MS05 KRÖN, Sö01 ASPLÅNGEN och Åt04 BÅTSJÖN. Vid några andra sjöar uppmättes höga klorofyllhalter. Vid ett antal kuststationer var klorofyllhalten mycket hög: GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJÄRDEN vid provtagningen i juli, samt SÖ06 SLÄTBAKEN i augusti. Vid några andra provtagningspunkter vid kusten uppmättes höga klorofyllhalter.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten varierade mellan låga, mindre höga eller höga syrehalter, med undantag för No01 ARKÖSUNDET, Sö06 SLÄTBAKEN, Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN, Sö14 HA-FJÄRDEN, Va08 ORREN och Va11 KAGGEBOFJÄRDEN där mycket låga syrehalter kunde noteras under sommaren. Samtidigt förekom förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (No01: 90 µg/l, Sö06: 220 µg/l, Sö13: 200 µg/l, Sö14: 86 µg/l, Va08: cirka 170 µg/l och Va11: 38 µg/l  ) jämfört med i ytan (No01: 22 µg/l, Sö06: 20 µg/l, Sö13: 21 µg/l, Sö14: 22 µg/l, Va08: cirka 20 µg/l och Va11: 16 µg/l) vilket indi-kerar fosforläckage från sedimentet orsakat av låga syrehalter.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP samt DOVERNS UTLOPP Fi07.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan kan resultaten laddas ned i Excel-format:

[wpfilebase tag=file id=467 tpl=thumbnail /]

KVARTALSRAPPORT 2, April  – Juni 2016

Första halvan av april bjöd på vårvärme och flera soliga dagar medan den andra halvan blev betydligt svalare med ostadigare väder. I april var flödet i östra Götaland under det normala liksom grundvattennivån. Under maj månad har vattenflödena i Götaland varit låga. Torrt varmt väder över hela landet i juni innebar att flödena sakta avtog. Varma perioder under månaden värmde upp ytvattnet och nära kusterna noterades rätt höga ytvattentemperaturer. Månadsmedelvärdet för vattenståndet var under det normala och juni månad blev något varmare än normalt i hela landet.

Under kvartalet april till och med juni undersöktes vattenkemi i vattendrag och kust samt tre sjöstationer inom avrinningsområdet.

Våren präglas vanligtvis av minskande närsalter i samband med att tillväxtsäsongen börjar och växter och plankton tar upp stora mängder kväve och fosfor. Fosfor är till stor del partikelbundet och stora regnmängder och omfattande avrinning orsakar därmed läckage av näringsämnet. Även läckage av kväve sker vid stor avrinning men vanligtvis inte i lika stor omfattning som för fosfor. Precis som i fjol uppmättes kvartalets högsta fosforhalter (extremt höga) i Gb30 LJURA BÄCK (110 µg/l) och i LI16 SVIESTADSÅN (120 µg/l) tillsammans med stark grumlighet. Den högsta grumligheten noterades i området kring Söderköping i juni tillsammans med mycket höga fosforhalter i Sö12 STORÅN TÅBY (17 FNU), Sö02 STORÅN BROKVARN (19 FNU), Sö11 STROLÅNGEN UTLOPP (23 FNU), Sö03 HÄLLAÅN (20 FNU), Sö04 STORÅNS UTLOPP (21 FNU). Det var även särskilt grumligt i Va12 VINDÅN (23 FNU) och 28 SVARTÅN NEDSTRÖMS SÄBYSJÖN (19 FNU) i juni.

Konduktiviteten var förhöjd i Sö04 STORÅNS UTLOPP i juni på grund av bland annat förhöjda värden för natrium, magnesium, sulfat och kalium. I juni fanns indikationer på avloppspåverkan i 6 SVARTÅN NEDSTRÖMS ANNEBERG, 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN och 902 LILLÅN  genom förhöjda värden av bland annat ammoniumkväve, alkalinitet och konduktivitet.

Vid kusten minskade framförallt fosforhalten i juni jämfört med provtagningen i februari som en följd av upptag av växtplankton. Höga eller mycket höga fosforhalter förekom dock vid ett eller flera djup vid vardera kuststation i juni varav de högsta i bottenvattnen vid Va08 ORREN (180 µg/l), Sö06 SLÄTBAKEN (130 µg/l) och Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN (92 µg/l) .

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten varierade mellan låga, mindre höga eller höga syrehalter, med undantag för i Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN och Va08 ORREN där syrehalterna var mycket låga (1,5 respektive 2,6 mg/l). Där förekom förhöjda fosfor-halter i bottenvattnet (Sö13: 92 µg/l, Va08: 180 µg/l) jämfört med i ytan (Sö13: 19 µg/l, Va08: 15 µg/l) vilket indikerar fosforläckage från sedimentet orsakat av låga syrehalter.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP, DOVERNS UTLOPP Fi07 samt Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här kan man ladda ned data i excelformat:

[wpfilebase tag=file id=463 tpl=thumbnail /]

KVARTALSRAPPORT 1, Januari – Mars 2016

Januari inledde året med kyla och snö och bjöd på vackert vinterväder. Vintern blev dock kort då milt väder präglade större delen av februari, vilket tidvis gav höga flöden som en följd av både snösmältning och stora regnmängder. I mars dominerade plusgraderna på dagtid medan nätterna var kalla. Detta gjorde att eventuellt kvarvarande snö smälte långsamt och inga kraftigare vårflöden uppmättes.

Under kvartalet januari till och med mars provtogs vattenkemi i vattendrag och kust samt åtta stycken sjöar inom avrinningsområdet. Isläget varierade vid provtagningarna i sjöar och vid kust. Samtliga kustprover kunde tas från båt, undantaget Va03 INRE VALDERMARSVIKEN och Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN som togs från is. Provtagningen i sjöarna skedde generellt från is, undantaget Bo01 och 34 som både ligger i SOMMEN. På grund av dåliga isar togs proverna i Sö06 INRE SLÄTBAKEN och Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN i mars och i Va11 KAGGEBOFJÄRDEN i april.

Under vår och milda vintrar ökar generellt grumligheten i vattendragen på grund av att snösmältning och/eller stora nederbördsmängder orsakar kraftig avrinning och erosion av omgivande marker. Vid flera provpunkter var turbiditeten (grumligheten) förhöjd i framförallt februari och mars. Högst grumlighet (starkt grumligt vatten) noterades i bland annat Sö04 STORÅNS UTLOPP, Va12 VINDÅN, Sö01 ASPLÅNGEN, Sö03 HÄLLAÅN och Sö02 STORÅN BROKVARN.

Stor avrinning orsakar läckage av näringsämnen, framförallt av fosfor som ofta är partikelbundet, men även av kväve. De högsta fosforhalterna (extremt höga halter) uppmättes i Sö01 ASPLÅNGEN, både i ytan och vid botten, följt av Sö04 STORÅNS UTLOPP (på gränsen till extremt höga halter). Den högsta kvävehalten noterades i Mö02 SKENAÅN i februari (7400 µg/l, extremt höga halter). Fosfor och fosfatfosforhalterna vid kusten var generellt mycket höga vid provtagningen i februari, undantaget Va11 KAGGEBOFJÄRDEN där de var lägre.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var genomgående högre än bedömningen ”mindre hög halt” (näst bäst på femgradig skala). Inga kraftigt förhöjda fosforhalter uppmättes i bottenvattnet jämfört med vid ytan, vilket ofta är ett tecken på syrefria förhållanden vid botten.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga bly- och kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTLOPP, likaså uppmättes måttligt höga kopparhalter i Va07 BYNGARENS UTL.

I övrig uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här kan man ladda ned data i excelformat:

[wpfilebase tag=file id=447 tpl=thumbnail /]

KVARTALSRAPPORT 4,  Oktober – December 2015

Det torra och varma vädret som präglat september fortsatte in i oktober och nederbördsmängderna var rekordlåga på många platser.  November blev en mer händelserik vädermånad och värmerekord noterades på flera platser. Efter två torra månader kom nu även rikligt med nederbörd. November avslutades med flera stormar bland annat Gorm som berörde Östergötland.  Även december präglades av ovanligt varmt väder med flera oväder som passerade. Nederbördsmängderna var förhållandevis normal för månaden och de höga temperaturerna gjorde att det endast föll som regn.

Under kvartalet oktober till och med december provtogs samtliga vattendrag och kuststationer med avseende på vattenkemi.

Närsaltshalterna var förhållandevis normala för årstiden. Extremt höga fosforhalter uppmättes vid fyra stationer Li14 LILLÅN, Li16 SVIESTADSÅN, GB30 LJURA BÄCK och Sö04 STORÅNS UTLOPP. Högst var halten vid Li16 SVIESTADSÅN (130 µg/l). Extremt hög kvävehalt uppmättes i Mö02 SKENAÅN (6800 µg/l). Dessa näringshalter var dock inte ovanligt höga för de aktuella stationerna.

Kraftigt förhöjda fosforhalter i bottenvattnet jämfört med vid ytan noterades i oktober i kuststationerna Sö06 SLÄTBAKEN, Va08 ORREN och Va11 KAGGEBOFJÄRDEN där även syrehalterna i bottenvattnet var mycket låga (<0,2 mg/l). Låga syrgashalter leder till att fosfor släpper från sedimentet och orsakar interngödning. Låga syrehalter uppmättes även i Va03 VALDERMARSVIKEN  INRE men där noterades inga förhöjda fosforhalter.

Då nederbördmängderna under början av hösten (september och oktober) överlag var mycket sparsamma ledde regnmängderna i november och december inte till några extremt höga flöden och vattnets färg (mätt som absorbans) och grumlighet (mätt som turbiditet) var förhållandevis normala för årstiden.  Även halten av näringsämnen, framförallt fosfor, ökar generellt vid höga flöden och ökad avrinning från omgivande marker men även här var nivåerna förhållandevis normala.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Li05 STÅNGÅN NYKVARN vid provtagningen i oktober. Liksom tidigare uppmättes även måttligt höga kopparhalter i Fi07 DOVENS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTL, Sö04 STORÅNS UTL och ÅT09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP flertalet månader. Måttligt höga zinkhalter förekom i Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP i både oktober och december.

I övrig uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här kan man ladda ned en excelfil med alla data:

[wpfilebase tag=file id=427 tpl=thumbnail /]

KVARTALSRAPPORT 3, Juli – September 2015

Juli inleddes med högsommarvärme men den kom av sig efter bara någon vecka och månaden präglades av svalt och ostadigt väder. Sommaren kom dock med besked i augusti som bjöd på flera veckor av högsommarvärme. Månaden höll på att bli rekordtorr men ostadigt väder den sista veckan bidrog med välbehövligt regn. Det lite svalare vädret tillsammans med en del regn och höga flöden inledde september men månadens andra hälft bjöd på vackert sensommarväder.

Under kvartalet juli t.o.m. september provtogs samtliga stationer med avseende på vattenkemi inkluderande både vattendrag, sjöar och kustlokaler.

På flera platser syntes en minskning i närsaltshalter under kvartalet då näringsämnen tas upp av omgivande växtlighet under tillväxtperioden. Speciellt tydligt var detta i Mö02 SKENAÅN vad gäller total- och nitratnitritkväve. I juli var halten nitratnitritkväve <10 medan den var 5500 µg/l i september. Vid kuststationerna var detta också väldigt tydligt vad gäller nitratnitritkväve.

I 4B HAMNARYDSSJÖN var fosforhalten extremt hög vid provtagningen i augusti. Samtidigt uppmättes syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnet vilket indikerar att fosforläckage skett från sedimentet, någonting som ofta sker vid syrefria förhållanden. En förhöjd fosforhalt i bottenvattnet jämfört med vid ytan noterades även i 606 NOEN, 36 SOMMEN NORDVÄST och Åt06 ÄRLÅNGEN i augusti, samtidigt uppmättes syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i.

I 4B HAMNARYDSSJÖN var även turbiditeten och absorbansen kraftigt förhöjd vilket skulle kunna bero på utfällning av järn i provet vid kontakt med syre. Även i 606 NOEN och KS02 KISASJÖN NORRA DELEN var turbiditeten markant högre i bottenvattnet vilket även här skulle kunna bero på utfällning av järn när det syrefattiga bottenvattnet kommer i kontakt med syre.

Mycket höga klorofyllhalter noterades i Mö03 HARGSJÖN, Åt07 SÖDRA TEDEN och Åt04 BÅTSJÖN. Vid flera andra sjöar uppmättes höga klorofyllhalter. Vid ett antal kuststationer var klorofyllhalten mycket hög: GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJ. och GB20 BRÅVIKEN Ö ESTERÖN vid provtagningen i juli, samt SÖ06 SLÄTBAKEN, Va03 VALDERMARSVIKEN INRE och Va11 KAGGEBOFJÄRDEN i augusti.

Kraftigt förhöjda fosforhalter i bottenvattnet jämfört med vid ytan noterades i Sö06 SLÄTBAKEN och Va08 ORREN där även syrehalten i bottenvattnet var mycket låg. Låga syrehalter uppmättes även i Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN och Va03 INRE VALDERMARSVIKEN.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Fi07 DOVENS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTL, Sö04 STORÅNS UTL och ÅT09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP samt i Li05 STÅNGÅN NYKVARN i juli.

I övrig uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här kan man ladda ned en Excelfil med alla data:

[wpfilebase tag=file id=424 tpl=thumbnail /]

April bjöd på torrt väder och temperaturer över de normala. Månaden avslutades dock med relativt kyligt väder. Det svala vädret höll i sig i större delen av maj då det även föll rekordstora regnmängder. Juni inledde sommaren men svalt och ostadigt väder men med vissa solglimtar. De stora nederbördsmängderna gjorde att vattennivåerna var över de normal i avrinningsområdet både i april och maj medan de var normala, men på vissa platser över de normal, i juni.

Under kvartalet april t.o.m. juni provtogs framförallt vattendrag och kustlokaler (juni), endast 3 sjöar undersöktes.

Den milda vintern avlöstes av en regnig vår och på många platser fortsatte grumligheten att vara förhöjd både i april, maj och juni. Grumligheten uppgick dock inte till vinterns höga värden. Den högsta grumligheten noterades i området kring Söderköping i april Sö04 STORÅNS UTL (49 FNU) och Sö02 STORÅN BROKVARN (45 FNU) samt i GB30 LJURA BÄCK (33 FNU) i juni.

Våren präglas vanligtvis av minskande närsalter i samband med att tillväxtsäsongen börjar och växter och plankton tar upp stora mängder kväve och fosfor. Vid en jämförelse av första kvartalets data och det andra kvartalet syntes inte denna trend lika tydligt som vanligt för framförallt fosfor vid många stationer, vilket förklaras av de stora regnmängderna  underframförallt maj. Fosfor är till stor del partikelbundet och stora regnmängder och omfattande avrinning orsakar därmed läckage av näringsämnet. Även läckage av kväve sker vid stor avrinning men vanligtvis inte i lika stor omfattning som för fosfor. Högsta fosforhalterna som uppmättes under kvartalet i området var i Gb30 LJURA BÄCK (130 µg/l) och i LI16 SVIESTADSÅN (120 µg/l).

Vid kusten minskade framförallt fosforhalten markant från provtagningen i februari jämfört med provtagningen i juni, som en följd av upptag av växtplankton. Även för kväve syntes en minskning från provtagningen i februari jämfört med i juni. I GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJ. och GB20 BRÅVIKEN Ö ESTERÖN syntes dock ingen sådan minskning.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var genomgående högre än bedömningen låga syrehalter, med undantag för i Va08 ORREN där syrehalten var mycket låg (1,8 mg/l). Där syntes även förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (150 µg/l) jämfört med vid ytan (24 µg/l) vilket indikerar fosforläckage från sedimentet någonting som sker vid syrefria förhållanden.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga bly -och kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTL, likaså uppmättes måttligt höga kopparhalter i Va07 BYNGARENS UTL. Även i 30 TRANÅS ARV och ÅT09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP uppmättes måttligt höga kopparhalter under kvartalet.

I övrig uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här kan man ladda ned det data som finns för 2015 så här långt:

[wpfilebase tag=file id=419 tpl=thumbnail /]

KVARTALSRAPPORT 1, Januari-Mars 2015

Årets vinter var mild och våren kom redan i slutet av februari som bjöd på en rekordvarm avslutning. Även början av mars var ovanligt mild men vårvärmen kom av sig senare under månaden. Flödena var relativt normal och då snön var sparsam kom ingen större vårflod.

Under kvartalet januari t.o.m. mars provtogs vattenkemi i vattendrag och kust samt åtta stycken sjöar inom avrinningsområdet. Isläget varierade mellan provpunkterna i sjöarna och vid kusten. Samtliga prover kunde tas från båt med undantag för kustpunkterna Va03 INRE VALDERMARSVIKEN och Va11 KAGGEBOFJÄRDEN samt sjöarna Ms05 KRÖN, SÖ01 ASPLÅNGEN och Ks02 KISASJÖN.

År med milda vintrar och under vårperioden präglas framförallt vattendragen av förhöjd grumlighet. Det på grund av att stora nederbördsmängder orsakar kraftig avrinning och erosion av omgivande marker. Vid flera provpunkter var turbiditeten (grumligheten) förhöjd i framförallt januari men även på många håll i februari. Högst var grumligheten i GB30 LJURA BÄCK (220 FNU) i februari följt av Vd01 TÅKERNSA UTL (68 FNU) och Sö01 ASPLÅNGEN (65 FNU).

Stor avrinning orsakar läckage av näringsämnen och då framförallt av fosfor som ofta är partikelbundet, men även av kväve. Något högre fosfor- och fosfatfosforhalter än normalt uppmättes vid flera stationer och provtagningsdjup vid kusten i februari. Generellt bedömdes halterna som mycket höga mot övervägande höga vid samma provtagning året innan. Dock låg halterna nära gränsen mellan de två bedömningarna höga och mycket höga halter.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var genomgående högre än bedömningen låga syrehalter. Inga förhöjda fosforhalter uppmättes i bottenvattnet jämfört med vid ytan, vilket ofta är ett tecken på syrefria förhållanden vid bottnen.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga bly och kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTL, likaså uppmättes måttligt höga kopparhalter i Va07 BYNGARENS UTL.

I övrig uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

[wpfilebase tag=file id=359 tpl=thumbnail /]

KVARTALSRAPPORT 4, Oktober – December 2014

Hösten präglades av ovanligt milt väder med tidvis stora nederbördsmängder vilket gjorde att perioder av högt vattenstånd förekom samtliga månader. Året som helhet kan beskrivas som ett rekordvarmt år men avslutades dock med några riktig kalla dygn mellan jul och nyår.

Under kvartalet oktober t.o.m. december undersöktes vattenkemi i vattendrag, ett fåtal sjöar samt vid kusten (oktober och december) inom avrinningsområdet.

Vättern

Öd01 DISEVIDÅN präglades liksom tidigare av hög turbiditet (grumlighet), speciellt grumligt var det i oktober och december. I övrig noterades inga anmärkningsvärda resultat i området.

Motala ströms sydvästra vattenråd

Södra delen av området präglas av skogmark och tillförseln av humusämnen (svårnedbrytbart organiskt material) till vattendragen är stor, någonting som framförallt påverkar vattnets färg. Vid stationerna 6 SVARTÅN NEDSTR. ANNEBERG, 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN, 617 LILLÅN samt i 16 SVARTÅNS UTL. RALÅNGEN var vattnet starkt färgat i december. Vid stationerna 306 och 616 var även halten organiskt material mycket hög. I 902 LILLÅN uppmättes den högsta kvävehalten för året i oktober vilken bedömdes som mycket hög.

I vattendragen i slättområdet mellan Mjölby och Linköping, framförallt Li17 KAPELLÅN och Li14 LILLÅN, var grumligheten hög under kvartalet och speciellt hög var den i oktober. Området präglas av jordbruksmark och vid höga flöden sker erosion från omgivande marker, speciellt under hösten då marken ligger blottad. Fosfor är partikelbundet så även dessa halter var ovanligt höga i framförallt oktober och november. Kvävehalten var också den mycket hög och till och med extremt hög i Li17 KAPELLÅN i oktober. Extremt höga kvävehalter uppmättes även i Mö02 SKENAÅN i november och december.

Stångåns vattenråd

Stångåns vattenråds södra och mellersta delar domineras av skogsområden, medan det i den norra delen präglas av jordbrukmark. Näringshalten är relativt låg. Den nederbördsrika hösten återspeglades i starkt färgat vatten vid flera provpunkter i december (MS01 STORBRO, MS07 VERVELÅN, Lå01 KISAÅN och Ki02 KISASJÖNS UTL.) I Li15 STÅNGÅN, NYKVARN uppmättes mycket höga fosforhalter i samband med starkt grumligt vatten i november.

Finspångsåarnas vattenråd

Landskapet i området domineras av skogsmark, vilket genererar stora mängder humusämnen. Området karaktäriseras därmed av starkt färgat vatten samt höga till mycket höga halter av organiskt material (mätt som TOC), vilket även var fallet under detta kvartal. Starkast färgat var vattnet generellt i december.

Övre Motala ströms vattenråd

Inga anmärkningsvärt höga halter noterades i området med undantag för starkt grumligt vatten i Li15 ROXEN i oktober och i Li07 ROXEN S i november. Li16 SVIESTADÅN är stark påverkad av omkringliggande jordbruksverksamhet och erosion från omgivande marker vilket resulterade i generellt mycket höga näringshalter och starkt grumligt vatten.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd

Inga anmärkningsvärda halter uppmättes i områdets vattendrag under kvartalet med undantag för starkt färgat vatten i Fi07 DOVERNS UTLOPP i november och december. Den tätortsnära GB30 LJURA BÄCK präglas liksom tidigare av starkt grumligt vatten, mycket höga kväve- och mycket höga till extremt höga fosforhalter.

Vid kusten var fosfor- och fosfatfosforhalten hög till mycket hög i yt- och bottenvattnet vid samtliga provpunkter vid en bedömning enligt bedömningsgrunderna för fosfor och fosfatfosfor under vintern.

Söderköpings vattenråd

Vattnet var starkt grumligt vid flertalet provpunkter i Storån och dess biflöden. Området domineras av jordbrukmarker och fosforhalterna bedömdes som extremt höga vid Sö02 STORÅN BROKVARN och Sö04 STORÅNS UTLOPP under kvartalet.

SLÄTBAKEN tar emot Storåns näringsrika vatten och både kväve- och fosforhalterna var mycket höga i hela vattenkolumnen vid Sö06 i december baserat på bedömningsgrunder för vinter. Fosforhalten var förhöjd i bottenvattnet (250 µg/l i oktober och 140 µg/l i december) samtidigt som syrgashalten var mycket låg i november men i december bedömdes den som den mindre hög. Låga syrgashalter leder till att fosfor släpper från sedimentet och orsakar interngödning.

Kustlandets vattenråd

Fosforhalten varierade mellan höga och mycket höga halter i bottenvattnet och generellt mellan medelhöga och höga i ytvattnet. I Va03 VALDERMARSVIKEN INRE var fosforhalterna dock mycket höga i ytvattnet i december. I Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN var fosforhalten i bottenvattnet i november kraftigt förhöjt (370 µg/l). Vid provtagningstillfället var dock syrgashalten hög men har vid tidigare provtagning varit mycket låg vilket indikerar att det troligen rör sig om läckage av fosfor från sedimentet.

[wpfilebase tag=file id=12 tpl=thumbnail /]

KVARTALSRAPPORT 3, Juli-September 2014

Efter en sval start kom sommaren med besked i början av juli och temperaturen i sjöar och hav steg snabbt till över 20 grader. Juli var på de flesta ställen mycket torr och i Linköping var det den torraste julimånaden sedan år 1901. Även augusti inleddes med fint och torrt väder i Östergötland med omnejd. Andra delen av augusti blev dock betydligt kyligare och regnigare med lokala översvämningar som följd. Det fina värdet kom tillbaka i september som bjöd på varmt och vackert sensommarväder med endast enstaka regniga dagar. Grundvattennivåerna och vattennivån i sjöarna var relativt normala för årstiden i juli och augusti.

Under kvartalet juli t.o.m. september provtogs vattenkemi i vattendrag, sjöar (augusti) och kust (juli och augusti) inom avrinningsområdet.

Vättern

Speciellt de oorganiska fraktionerna av näringsämnena kväve och fosfor var låga jämfört med resten av året, vilket beror på att dessa tas upp av växtligheten under tillväxtsäsongen. Totalfosforhalten var dock relativt hög vilket troligen beror på erosion från omgivningen marker, vilket indikeras av den förhöjda turbiditeten.

Motala ströms sydvästra vattenråd

Södra delen av området präglas av skogmark och tillförseln av humusämnen (svårnedbrytbart organiskt material) till vattendragen är stor, någonting som framförallt påverkar vattnets färg. I 4B HAMNARYDSSJÖN var fosforhalten extremt hög vid provtagningen i augusti. Samtidigt uppmättes syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i bottenvattnet, vilket indikerar att fosforläckage skett från sedimentet, någonting som ofta sker vid syrefria förhållanden. Även turbiditeten och absorbansen var kraftigt förhöjd vilket skulle kunna bero på utfällning av järn i provet vid kontakt med syre. Förekomst av alger observerades i sjön vid provtagningen och klorofyllhalten var mycket hög. Andra sjöar i området som hade en förhöjd klorofyllhalt var 18 RALÅNGEN och 26 SÄBYSJÖN där halten var mycket hög, medan den var hög i 8 VÄSSLEDASJÖN och 304 SKÄRSJÖSJÖN. Syrefria eller nästan syrefria förhållande noterades i sjön 606 NOEN och 34 SOMMEN NORDVÄSTRA.

I vattendragen i slättområdet mellan Mjölby och Linköping (MÖ02 SKENAÅN, Li17 KAPELLÅN, Li14 LILLÅN och Li13 SVARTÅN, SVARTÅFORS) uppmäts tidvis mycket höga kvävehalter under året men liksom väntat var de lägre under sommarmånaderna då växternas upptag är stort. Fosforhalten var dock emellanåt fortsatt mycket hög, med undantag för i Li13 SVARTÅN, SVARTÅFORS. Station Mö03 HARGSJÖN provtogs i augusti, rikligt med alger observerades i sjön och klorfyllhalten bedömdes som mycket hög.

Stångåns vattenråd

Stångåns vattenråds södra och mellersta delar domineras av skogsområden, medan det i den norra delen präglas av jordbrukmark. Näringshalten är relativt låg. I flera av sjöarna som provtogs i området rådde syrebrist i bottenvattnet: MS30 BODASJÖN, MS22 ÖREN, KS02 KISASJÖN, NORR DELEN, Li21 JÄRNLUNDEN och Åt06 ÄRLÅNGEN. Fosforhalten var generellt något högre i bottenvattnet jämfört med vid ytan, vilket är vanligt då fosfor tenderar att släppa från sedimentet vid syrefria förhållanden. Dock var fosforhalten kraftigt förhöjd endast i Åt06 ÄRLÅNGEN (260 µg/l).

Riklig förekomst av alger noterades vid provtagningen i sjön MS05 KRÖN och klorofyllhalten bedömdes vara mycket hög. Klorofyllhalten var även mycket hög i KS02 KISASJÖN, NORRA DELEN medan den var hög i ÅT06 ÄRLÅNGEN.

Finspångsåarnas vattenråd

Landskapet domineras av skogsmark, vilket genererar stora mängder humusämnen. Området karaktäriseras därmed av starkt färgat vatten samt höga till mycket höga halter av organiskt material (mätt som TOC). Flera sjöar provtogs i augusti och klorofyllhalten var generellt måttligt hög, med undantag för i Hj06 AVERN där den var hög.

Övre Motala ströms vattenråd

Sjön ÅT07 SÖDRA TEDEN är mycket näringsrik och vid provtagningen i augusti uppmättes här extremt höga fosforhalter och mycket hög klorofyllhalt (190 µg/l). Även vid provpunkterna i sjön ROXEN noterades höga klorofyllhalter i ytvattnet.

Nedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd

Näringshalterna var förhållandevis normala i sjöar och vattendrag i området, jämfört med tidigare resultat. I sjön GB03 GLAN rådde syrefria eller nästan syrefria förhållanden i bottenvattnet i augusti vilket troligen resulterade i att fosforhalten var något förhöjd. Klorofyllhalten i sjöns ytvatten bedömdes som hög.

Vid kusten var kvävehalten medelhög i ytvattnet (0,5 m) vid stationerna i området med undantag för i GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJ. där den var hög men normal för provplatsen. Fosforhalt var mycket hög i bottenvattnet vid samtliga stationer, med undantag för i GB16 BRÅVIKEN Ö LÖNÖ i juli. Högst var halten i No01 ARKÖSUNDET i augusti (200 µg/l) då även syrehalten var mycket låg. Mycket låg syrehalt noterades även vid samma station och vid GB20 BRÅVIKEN Ö ESTERÖN i juli.

Söderköpings vattenråd

Vattnet var starkt grumligt vid flertalet provpunkter i Storån och dess biflöden samt i sjön SÖ01 ASPLÅNGEN. Området domineras av jordbrukmarker och fosforhalterna bedömdes vid flera platser som extremt höga. I sjön Sö01 ASPLÅNGEN var fosforhalten extremt hög i både yt- och bottenvattnet i augusti, då den även var extremt hög i STORÅN (provpunkterna Sö12, Sö02 och Sö04).

SLÄTBAKEN tar emot Storåns näringsrika vatten och kvävehalten varierade mellan hög till mycket hög i hela vattenkolumnen vid Sö06. Fosforhalten var förhöjd i bottenvattnet (100 µg/l i juli och 190 µg/l i augusti) samtidigt som syrgashalten var mycket låg, vilket indikerar fosforläckage från sedimentet.

Kustlandets vattenråd

Två kuststationer i detta område påvisades avsevärt förhöjda fosforhalter i bottenvattnet i samband med låga syrgashalter i både juli och augusti i Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN och Sö14 HAFJÄRDEN. Även i Va03 VALDERMARSVIKEN INRE var syrgashalterna låga men fosforhalten var inte påtagligt förhöjd.

Vindåns vattenråd

I Va11 KAGGEBOFJÄRDEN uppmättes de högsta fosforhalterna i bottenvattnet och högst var den i augusti (95 µg/l) då även syrgashalten var som lägst. Även den högsta kvävehalten under kvartalet uppmättes i bottenvattnet i augusti. I Va12 VINDÅN präglades vattnet, liksom tidigare, framförallt av starkt grumlighet.