KVARTALSRAPPORT 3, juli – september 2016
Efter en period med lite ostadigt väder och blygsamma dagstemperaturer växte en högtrycksrygg in över landet den 20 juli. Månaden som helhet blev något varmare än normalt i hela landet. Sydvästvindar under augusti månads första hälft gav upphov till uppvällning varvid ytvattnet sjönk snabbt längs Sveriges östra kust. Augusti 2016 blev lite regnigare än normalt i större delen av landet. Växlingar mellan svala och varma perioder gav en medeltemperatur nära den normala. Den 26:e noterades den högsta lufttemperatur som uppmätts i Sverige så sent i augusti: 32,7° i Norrköping. September blev ovanligt varm. Flöden och grundvattennivåer var under de normala under årets tredje kvartal
Under kvartalet juli t.o.m. september provtogs samtliga stationer med avseende på vattenkemi inkluderande både vattendrag, sjöar och kustlokaler.
På flera platser syntes en minskning i närsaltshalter under kvartalet då näringsämnen tas upp av om-givande växtlighet under tillväxtperioden. Speciellt tydligt var detta i Mö02 SKENAÅN vad gäller total- och nitratnitritkväve. I juli var halten nitratnitritkväve <10 medan den legat på 200-7500 µg/l under övri-ga månader. Vid kuststationerna var detta också väldigt tydligt vad gäller nitratnitritkväve.
Tidvis under kvartalet förekom indikationer på avloppspåverkan i 6 SVARTÅN NEDSTRÖMS ANNEBERG, 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN, 30 TRANÅS samt RV Mö01 SVARTÅN ALBACKEN genom förhöjda värden av bland annat ammoniumkväve, alkalinitet och konduktivitet.
I MS05 KRÖN, Åt06 ÄRLÅNGEN och Sö01 ASPLÅNGEN var fosforhalterna extremt höga vid provtagningen i augusti. En förhöjd fosforhalt i bottenvattnet jämfört med vid ytan noterades i 606 NOEN, 36 SOMMEN NORDVÄST, MS30 BODASJÖN, MS22 ÖREN, KS02 KISASJÖN, Li21 JÄRNLUNDEN och Åt06 ÄRLÅNGEN i augusti, samtidigt uppmättes syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i botten. Fosforläckage kan ske från sedimentet vid syrefria förhållanden. I 4B HAMNARYDSSJÖN förekom nästan syrefritt eller syrefritt tillstånd i bottenvattnet samt var turbiditeten och absorbansen kraftigt förhöjd vilket skulle kunna bero på utfällning av järn i provet vid kontakt med syre. Även i MS22 ÖREN och KS02 KISASJÖN var turbiditeten markant högre i bottenvattnet vilket även här skulle kunna bero på utfällning av järn när det syrefattiga bottenvattnet kommer i kontakt med syre.
Mycket höga klorofyllhalter noterades i 26 SÄBYSJÖN, Mö03 HARGSJÖN, MS05 KRÖN, Sö01 ASPLÅNGEN och Åt04 BÅTSJÖN. Vid några andra sjöar uppmättes höga klorofyllhalter. Vid ett antal kuststationer var klorofyllhalten mycket hög: GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJÄRDEN vid provtagningen i juli, samt SÖ06 SLÄTBAKEN i augusti. Vid några andra provtagningspunkter vid kusten uppmättes höga klorofyllhalter.
Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten varierade mellan låga, mindre höga eller höga syrehalter, med undantag för No01 ARKÖSUNDET, Sö06 SLÄTBAKEN, Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN, Sö14 HA-FJÄRDEN, Va08 ORREN och Va11 KAGGEBOFJÄRDEN där mycket låga syrehalter kunde noteras under sommaren. Samtidigt förekom förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (No01: 90 µg/l, Sö06: 220 µg/l, Sö13: 200 µg/l, Sö14: 86 µg/l, Va08: cirka 170 µg/l och Va11: 38 µg/l ) jämfört med i ytan (No01: 22 µg/l, Sö06: 20 µg/l, Sö13: 21 µg/l, Sö14: 22 µg/l, Va08: cirka 20 µg/l och Va11: 16 µg/l) vilket indi-kerar fosforläckage från sedimentet orsakat av låga syrehalter.
Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP samt DOVERNS UTLOPP Fi07.
I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.
Här nedan kan resultaten laddas ned i Excel-format:
[wpfilebase tag=file id=467 tpl=thumbnail /]