Verksamhet

Sedan 1999 är Motala Ströms Vattenvårdsförbund en ekonomisk förening. Ramarna för förbundets verksamhet står beskrivna i stadgarna, som hittas här:

Stadgar

Förbundets huvuduppgifter

Genom provtagningar och analyser i ett rullande kontrollprogram tar förbundet fram information om tillståndet i vattensystemen, det vill säga sjöar, vattendrag och kustvatten. Förbundet lämnar tillsynsmyndigheter (länsstyrelser och kommunernas miljönämnder) och medlemmar information om förhållandena i vattensystemet bland annat genom en skriftlig rapport en gång per år. Förbundet verkar även för att allmänheten informeras om tillståndet i vattnet och om de förändringar som konstaterats genom kontrollen av vattnets kvalitet. Alla utvärderingar av resultaten görs utifrån gällande bedömningsgrunder och gränsvärden.

En grundtanke med förbundets verksamhet är att vattenkontrollen totalt sett ska bli billigare än om varje medlem för sig genomför den i egen regi. Dessutom blir det samlade resultatet mycket lättare att överblicka, administrera och utvärdera.

Kontrollprogram för perioden 2024-2026

Under år 2023 genomfördes upphandling av konsult- och analystjänster för perioden 2024-2029 och avtal har skrivits med SGS analytics AB. Nytt från och med år 2024 är att vattenkraftens recipientkontroll med elfiske och undersökning av stormusslor har lagts till i programmet. 

Kontrollprogram 2024-2026

Bilagor till program 1-8 och 10-13

Bilaga 9 till program_Vattenkraft

Karta A vattenkemi

Karta B biologi

karta C fisk o mussla

karta D transportberäkningar

Karta E PFAS o läkemedel

Karta F metaller

Karta G elfiske

Karta H stormusslor

Alla provtagningar och analyser genomförs enligt gällande bedömningsgrunder.

Kontakta sekretariatet vid frågor.

Vattenkemi

Provtagningsprogrammet omfattar drygt 100 mätpunkter. I dessa punkter tas vattenprover 2-6 gånger per år i sjöar och 12 gånger per år i rinnande vatten och kustvatten. Man analyserar bland annat pH, totalfosfor, totalkväve, TOC, syrgas med mera.

Biologi

Ofta räcker inte vattenkemisk provtagning för att följa effekter i miljön. När man tar ett vattenprov får man en ögonblicksbild på hur situationen är just då. Eftersom växter och djur är känsliga även för korta perioder av t.ex. syrebrist finns risk att denna påverkan inte syns i provtagningen. Ibland är också påverkan så komplex att enda sättet att följa effekterna är genom att undersöka de växt- och djurgrupper som påverkas. Inom förbundet provtas bland annat bottenfauna, makroalger och plankton.

Näringstransporter

Transporten av näringsämnen i Motala ström och ut i Bråviken/Östersjön är ett av de viktigaste resultaten av våra mätningar och beräkningar. Vattenflödets storlek är tillsammans med de uppmätta halterna av stor betydelse. Flödet varierar kraftigt med nederbörden, t ex så var medelflödet vid Glans utlopp 74 m3 per sekund år 1996 att jämföra med 135 m3 år 1998.

Övergödning

Övergödningen är ett stort miljöproblem i våra vatten. Näringsämnen från avloppsutsläpp och åkermark ger ökad tillväxt av alger och annan växtlighet i sjöar, vattendrag och kustvatten. I sjöar styr tillgången på fosfor tillväxten. I kustvatten är bilden mera komplicerad, här är det både fosfor och kväve som påverkar tillväxten.

Tungmetaller och Miljögifter

Tungmetaller, deras föreningar och andra miljögifter är skadliga för växter, djur och människor även i mycket låga halter. Flera av dessa ämnen kan även lagras i levande vävnader och bli kvar där under mycket lång tid. Eftersom tungmetaller och miljögifter ofta läcker ut från nedlagda gruvor och industrier eller lagras i bottensedimenten kan påverkan pågå långt efter det att användningen i samhället har upphört. Inom MSV provtas metaller i vatten, blåmusslor och fisk. Olika organiska miljögifter, såsom PCB, PBDE och PAH med flera, provtas i blåmusslor, fisk och sediment. Förbundet gör även med jämna mellanrum extra satsningar på analyser av olika aktuella ämnen såsom t ex PFOS. Från och med år 2022 analyseras PFAS och läkemedelsrester i vatten årligen i ett antal utvalda stationer.

Verksamhetsområdet

Avrinningsområdet för Motala ström är stort och omfattar 15 500 km2. Det täcks till 51 % av skog, 29 % av öppna ytor (åkermark och tätorter) och 20 % av vatten. MSV ansvarar för vattenkontrollen inom 9 000 km2 av denna yta. För kontrollen inom övriga delar, som omfattar Vättern med tillflöden, svarar en annan organisation – Vätternvårdsförbundet. Vätterns enda utlopp sker genom Motala ström och därifrån kommer halva den vattenmängd som slutligen når ut till Bråviken och Östersjön. På sin väg från Vättern till Bråviken ökar vattenflödet genom tillflöden från Svartån och Stångån ut i Roxen och Finspångsån och Ysundaån till Glan. MSV ansvarar också för vattenkontrollen inom Söderköpingsåns och Storåns avrinningsområden samt inom skärgården och längs Östersjökusten från Arkösund i norr till Kaggebofjärden i söder – en yta på 3 000 km2.