KVARTALSRAPPORT 3, Juli-Sept 2018

Kvartalsrapport 3, Juli-September 2018

Alla tre månaderna var varma för årstiden och någon period med riktigt kallt väder blev det aldrig i avrinningsområdet. Under juli och september föll det mindre nederbörd än normalt vid alla mätstationer men under augusti föll det däremot mer än normalt. Grundvattennivåerna var nära det normala  i huvuddelen av området (i den norra delen var det under det normala) under juli. Under augusti och september var det istället under det normala.

Under kvartalet, juli till och med september, provtogs samtliga stationer inom avrinningsområdet (vattendrag, sjöar och kust).

De högst halterna av näringsämnena kväve och fosfor uppmättes generellt i augusti och september.  Det förekom endast extremt höga kvävehalter vid 6 SVARTÅN NEDSTRÖMS ANNEBERG under augusti denna period. Detta i samband med mycket höga halter av ammoniumkväve samt förhöjda halter av alkalinitet, konduktivitet (ledningsförmåga) och pH-värde indikerar utsläppspåverkan från avloppsreningsverket som tillsammans med ett lågt flöde bidragit till höga koncentrationer. Extremt höga fosforhalter noterades under augusti i vattendragen Li14 LILLÅN, Li16 SVIESTADSÅN, GB30 LJURA BÄCK och Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP samt  i sjöarna Sö01 ASPLÅNGEN, Åt07 SÖDRA TEDEN och Mö03 HARGSJÖN. I sjöarna Åt06 ÄRLÅNGEN, KS02 KISASJÖN NORRA DELEN och 4B HAMNARYDSSJÖN var endast extremt höga halter vid botten och det i samband med syrefritt tillstånd, vilket indikerar viss internbelastning. Även vid flera av de andra sjöarna var det syrefritt vid botten. Vid flera platser noterades hög turbiditet/grumlighet, ofta tillsammans med höga närsaltshalter. Vid följande stationer uppmättes en turbiditet som var >20 FNU: 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN, Mö03 HARGSJÖN, MS05 KRÖN, Åt07 SÖDRA TEDEN, Li11 ROXENS UTLOPP,  GB30 LJURA BÄCK, Sö01 ASPLÅNGEN, Sö04 STORÅNS UTLOPP, Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP, Åt04 BÅTSJÖN och Va12 VINDÅN. Sjöarna hade hög grumlighet i samband med mycket höga eller extremt höga halter av klorofyll.

Kuststationerna provtogs i juli och augusti. Vid kusten uppmättes höga fosforhalter i ytvattnet vid stationerna Va05 VALDEMARSVIKENS YTTRE,  Va03 VALDEMARSVIKENS INRE, Sö14 HAFJÄRDEN,  Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN, Sö06 SLÄTBAKEN, GB20 BRÅVIKEN Ö ESTERÖN och vid GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJÄRDEN var det mycket höga halter. Mycket höga fosforhalter förekom vid botten vid alla stationer under kvartalet. Mycket höga kvävehalter i ytvattnet noterades i GB11 PAMPUSFJÄRDEN och Sö06 SLÄTBAKEN.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var i huvudsak tillfredsställande (≥ 7,2 mg/l), undantaget SÖ14 HAFJÄRDEN under juli och augusti, Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN  (även vid 10m) och Sö06 SLÄTBAKEN under augusti samt GB16 BRÅVIKEN Ö LÖNÖ under juli där halten var mycket låg.

P g a ett missöde på laboratoriet så kunde inte klorofyll analyseras för flera stationer under augusti men vid GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJÄRDEN, GB20 BRÅVIKEN Ö ESTERÖN och GB16 BRÅVIKEN Ö LÖNÖ var det mycket hög halt av klorofyll. Under juli var det mycket hög halt av klorofyll vid Sö06 SLÄTBAKEN, Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN och Va11 KAGGEBOFJÄRDEN.

Metallhalterna var genomgående låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Li05 STÅNGÅN NYKVARN under juli och augusti, i Fi07 DOVERNS UTLOPP och i Va07 BYNGARENS UTLOPP under augusti samt i Sö04 STORÅNS UTLOPP under juli, augusti och september. Måttligt hög blyhalt förekom även i Sö04 STORÅNS UTLOPP under september samt måttligt hög halt av kadmium under augusti i GB02 EFTER SKÄRBLACKA.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan finns alla data att ladda ned i Excel-format:

KVARTALSRAPPORT 2, April-Juni 2018

Kvartalsrapport 2, April-Juni 2018

Alla tre månaderna var varma för årstiden och någon period med riktigt kallt väder blev det aldrig i avrinningsområdet. Under hela kvartalet, april-juni, föll det mindre nederbörd än normalt i Målilla. I Norrköping och Harstena var det större nederbörd än normalt eller lika stor som normalt under april men mindre under maj och juni. Medan nederbörden i Linköping var större under april och juni. Detta gjorde att grundvattennivåerna var nära det normala  i huvuddelen av området (i den norra delen var det under det normala) under april. Under maj och juni var det istället huvudsakligen under det normala men nära det normala i de södra delarna. Grundvattenbildning sker framförallt under den kalla årstiden när avdunstningen och upptaget från växter är liten.

Under kvartalet april t.o.m. juni provtogs samtliga stationer i rinnande vatten och kust med avseende på vattenkemi samt ett antal sjöar.

De högst halterna av näringsämnena kväve och fosfor uppmättes generellt i april respektive juni.  Det förekom inte några extremt höga kvävehalter under denna period. Extremt höga fosforhalter noterades dock i Li14 LILLÅN under april och maj, Li16 SVIESTADSÅN under juni, GB30 LJURA BÄCK under april samt  i Sö04 STORÅNS UTLOPP under hela perioden. Förhöjda närsaltshalter vid flera av provplatserna i rinnande vatten under denna del av året kan förklaras av markerosion och markavrinning, vilket leder till ökat näringsläckage vid större regnmängder. Vid flera platser noterades hög turbiditet/grumlighet, ofta tillsammans med höga närsaltshalter. Vid följande stationer uppmättes en turbiditet som var >20 FNU: 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN, Li17 KAPELLÅN, Li14 LILLÅN, Li16 SVIESTADSÅN,  GB30 LJURA BÄCK,  Va12 VINDÅN, SÖ02 STORÅN BROKVARN, SÖ12 STORÅN TOBY, SÖ03 HÄLLAÅN och Sö04 STORÅNS UTLOPP. I Li16 SVIESTADSÅN var det syrefattigt tillstånd under juni

Kuststationerna provtogs i juni. Vid kusten uppmättes höga fosforhalter i ytvattnet vid två stationer, GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJÄRDEN och SÖ06 SLÄTBAKEN. Mycket höga fosforhalter förekom endast vid botten vid några stationer. Mycket höga kvävehalter i ytvattnet noterades i SÖ06 SLÄTBAKEN samt GB11 PAMPUSFJÄRDEN och GB20 Ö ESTERÖN i Bråviken.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var i huvudsak tillfredsställande (≥ 7,2 mg/l), undantaget GB16 BRÅVIKEN Ö LÖNÖ vid 10 m och SÖ14 HAFJÄRDEN vid botten där halten var mycket låg samt Va08 ORREN vid botten  där halten var på gränsen mellan låg och mycket låg .

Metallhalterna var genomgående låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Fi05 EMMAÅN under juni, Fi07 DOVERNS UTLOPP under maj och juni samt i Va07 BYNGARENS UTLOPP, Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP och Sö04 STORÅNS UTLOPP under april och juni. Måttligt hög blyhalt förekom även i Sö04 STORÅNS UTLOPP under hela kvartalet samt måttligt hög halt av zink under april i Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan kan man ladda ned data i Excelformat:

KVARTALSRAPPORT 1, Jan-Mars 2018

Kvartalsrapport 1, Jan-Mars 2018

Vintermånaderna januari och februari var varma för årstiden och någon period med riktigt kallt väder blev det aldrig i avrinningsområdet. Även mars var ovanligt varm. Under hela kvartalet, januari-mars, föll det större nederbörd än normalt i Målilla. I övriga delar var det större nederbörd än normalt under januari men mindre under mars. Detta gjorde att grundvattennivåerna var nära det normala under januari och februari och något högre under mars Grundvattenbildning sker framförallt under den kalla årstiden när avdunstningen och upptaget från växter är liten.

Under kvartalet januari t.o.m. mars provtogs samtliga stationer i rinnande vatten och kust med avseende på vattenkemi samt ett antal sjöar. Vinterns isar var oberäkneliga och vid kusten gick det inte att ta prov vid GB16 BRÅVIKEN Ö LÖNÖ (trots upprepade försök) och vid VA11 KAGGEBOFJÄRDEN kunde man inte ta sig ut hela vägen till provpunken.

De högst halterna av näringsämnena kväve och fosfor uppmätte generellt i januari då vädret var mildare och det generellt föll mer nederbörd.  Speciellt hög var kvävehalten i Mö02 SKENAÅN där den bedömdes som extremt hög (9 400 µg/l). Extremt höga fosforhalter noterades i sjön SÖ01 ASPLÅNGEN (både vid ytan och vid botten), SÖ02 STORÅN BROKVARN samt i Sö04 STORÅNS UTLOPP. Förhöjda närsaltshalter vid flera av provplatserna i rinnande vatten under denna del av året kan förklaras av att jordbruksmarker ligger blottade, vilket leder till ökat näringsläckage vid större regnmängder eller snösmältning. Vid flera platser noterades hög turbiditet/grumlighet, ofta tillsammans med höga närsaltshalter. Vid följande stationer uppmättes en turbiditet som var >20 FNU, GB30 LJURA BÄCK,  SÖ01 ASPLÅNGEN, SÖ02 STORÅN BROKVARN, SÖ03 HÄLLAÅN ochSö04 STORÅNS UTLOPP, SÖ11 STROLÅNGEN UTLOPP.

Vid kusten uppmättes mycket höga fosforhalter i ytvattnet vid flera stationer. Detta gällde stationerna SÖ06 SLÄTBAKEN, SÖ13 TRÄNNÖFJÄRDEN samt i Valdermarsviken (VA03 och VA05). Mycket höga kvävehalter i ytvattnet noterades i SÖ06 SLÄTBAKEN, SÖ13 TRÄNNÖFJÄRDEN, VA11 KAGGEBOFJÄRDEN samt GB11 PAMPUSFJÄRDEN och GB20 Ö ESTERÖN i Bråviken.

Halten av ammoniumkväve var mycket hög  vid botten i VA08 ORREN.

Metallhalterna var genomgående låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTLOPP under januari och februari. Måttligt hög blyhalt förekom även i Sö04 STORÅNS UTLOPP under hela kvartalet.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan kan man ladda ned data i excelformat:

KVARTALSRAPPORT 4, Okt-Dec 2017

Kvartalsrapport 4, Oktober-December 2017

Efter det torra väder som dominerat under det senaste året, vilket resulterat i låga grundvattennivåer och flöden, så var nederbörden högre än normalt i Motala Ströms avrinningsområde under hela perioden (okt-dec) och det lede till höga flöden i flera vattendrag där  vattnet bräddade utanför vattendragets fåra. Temperaturen under kvartalet var något högre än normalt (1961-1990).

Under kvartalet oktober t.o.m. december provtogs samtliga stationer i rinnande vatten och kust med avseende på vattenkemi samt ett fåtal sjöar.

Under hösten/vintern brukar närsaltshalterna vara högre än under sommaren då det är mindre växtlighet och avrinning från omgivande marker är stor vid nederbörd. Extremt hög kvävehalt uppmättes dock endast i Öd 01 DISEVIDÅN och Mö02 SKENAÅN. Totalkvävehalten utgjordes till största delen av nitrat och nitritkväve. I samband med de extremt höga kvävehalterna var det även starkt grumligt vatten och mycket höga fosforhalter, vilket indikerar erosion från omgivande marker.  I fler av vattenförekomsterna var det starkt grumligt  vatten under detta kvartal och det var även starkt färgat vatten och mycket hög halt av organiskt material (TOC) vid flera provpunkter, vilket visar på erosionspåverkan pga av stor markavrinning.

Extremt höga fosforhalter uppmättes vid några stationer under kvartalet: Li16 SVIESTADSÅN (okt), Li 13 SVARTÅN SVARTÅFORS (nov), Li14 LILLÅN (nov och dec), 616 LILLÅN (dec), Li17 KAPELLÅN (dec), GB30 LJURA BÄCK (dec) och Sö04 STORÅNS UTLOPP (nov och dec).  I Li15 ROXEN var det under december starkt grumligt och höga klorofyllhalter.

Det var goda syreförhållanden (>7 mg/l) i alla sjöar och huvuddelen av vattendragen, dock noterades svagt syretillstånd i Li16 SVIESTADSÅN under oktober.

Kuststationerna provtogs i oktober och december. Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var generellt tillfredsställande. Undantaget var syrehalten i Va11 KAGGEBOFJÄRDEN (okt), Va05 VALDEMARSVIKEN YTTRE (okt),  Va03 VALDEMARSVIKEN INRE botten och 10m (okt), Sö06 SLÄTBAKEN där det var syrefritt till nästan syrefritt. Syrehalterna var dock åter tillfredställande i december efter höstomblandningen. Även i Va08 ORREN uppmättes mycket låga syrehalter i oktober och december. På grund av djupet på > 60 m hade det ännu inte skett någon omblandning, och där med syresättning, av bottenvattnet i december. Speciellt vid Sö06 SLÄTBAKEN och Va08 ORREN förekom samtidigt förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (Sö06: 420 µg/l (okt), Va08: 220 µg/l (okt) respektive 310 µg/l (dec)) jämfört med i ytan (Sö06: 49 µg/l (okt), Va08: 22 µg/l (okt) respektive 31 µg/l (dec)) vilket indikerar fosforläckage från sedimentet orsakat av låga syrehalter.

För Va03 VALDEMARSVIKEN INRE var TOC under december  orimligt högt (6100 mg/l). Omkoll har verifierat analysvärdet, vilket tyder på att det inte var ett analysfel. Men eftersom värdet avviker så mycket från de normala halterna  kommer det att plockats bort vid beräkning av medelvärdet (som bedömningen utgår ifrån) inte ska bli orimligt högt. Analyssvaret kan vara korrekt och avspegla ett utsläpp av kolväten i vattnet eller så har det skett något vid analysen så värdet ej är korrekt.

Metallhalterna var övervägande låga till mycket låga. Måttligt hög halt av koppar uppmättes dock i Fi05 EMMAÅN, Fi07 DOVERNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP, Sö04 STORÅNS UTLOPP och Li13 SVARTÅN SVARTÅFORS. Måttligt hög kadmium- och zinkhalt förekom i Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP. I  Sö04 STORÅNS UTLOPP var det höga halter av bly samt måttligt höga halter av krom och zink under november. I Sö04 STORÅNS UTLOPP och Li13 SVARTÅN SVARTÅFORS var det även måttligt höga halter av bly i december.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan kan man ladda ned data i excelformat:

KVARTALSRAPPORT 3, Juli-September 2017

Kvartalsrapport 3, Juli-September 2017

Det ovanligt torra vädret som dominerat under det senaste året, vilket resulterat i låga grundvattennivåer och flöden, fick äntligen ett slut under augusti då det föll en del nederbörd i Motala Ströms avrinningsområde. Även september bjöd på välbehövligt regn som bidrog till att grundvattennivåer och flöden steg. Temperaturen under kvartalet, med sommarmånaderna juli och augusti, var förhållandevis låg och inga längre perioder med riktigt högtrycksbetonat väder förekom. Lågtrycken fortsatte även in i september som dock avslutades med ett starkt högtryck.

Under kvartalet, juli till och med september, provtogs samtliga stationer inom avrinningsområdet (vattendrag, sjöar och kust).

Under sommaren brukar närsaltshalterna vara förhållandevis låga då det är mitt i växtsäsongen och avrinning från omgivande marker är liten vid nederbörd. Extremt hög kvävehalt uppmättes dock i 6 SVARTÅN NEDSTRÖMS ANNEBERG, 6900 µg/l. Totalkvävehalten utgjordes till största delen av ammoniumkväve vilket indikerar utsläpp av avloppsvatten. Även konduktiviteten var högre än vanligt vilket också är en indikation på utsläpp av avloppsvatten som vanligtvis har en hög salthalt.

Extremt höga fosforhalter uppmättes vid några stationer under kvartalet: Mö03 HARGSJÖN, Åt07 SÖDRA TEDEN, Sö01 ASPLÅNGEN, och Sö02 STORÅN BROKVARN. I Mö03 HARGSJÖN och Åt07 SÖDRA TEDEN uppmättes samtidigt kraftigt förhöjda klorofyllhalter (mycket höga halter). Mycket höga klorofyllhalter noterades även i Åt04 BÅTSJÖN och 26 SÄBYSJÖN.

I flera sjöar noterades syrefria förhållanden i bottenvattnet i augusti: 4B HAMNARYDSSJÖN, 36 SOMMEN NORDVÄST, MS30 BODASJÖN, MS22 ÖREN, KS02 KISASJÖN NORRA DELEN, Li21 JÄRNLUNDEN, Mo10 STORA VÄNSTERN och Fi11 NÄFSSJÖN.

Konduktiviteten i Sö04 STORÅNA UTLOPP i augusti var kraftigt förhöjd jämfört med normalt. Rådatakolla har gjort men inga felaktigheter upptäckts.

Kuststationerna provtogs i juli och augusti. Mycket höga fosforhalter i ytvattnet uppmättes i två av stationerna i Bråviken, GB11 PAMPUSFJÄRDEN och GB20 ÖSTRA ESTERÖN, i augusti. I juli var halterna höga vid dessa två stationer samt även i GB16 BRÅVIKEN Ö LÖNÖ (juli och augusti), No01 ARKÖSUNDET (augusti), Sö06 SLÄTBAKEN (augusti), Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN (juli och augusti). Mycket höga kvävehalter i ytvattnet uppmättes i Sö06 SLÄTBAKEN i både juli och augusti.

Året präglades inte av några omfattande algblomningar men mycket höga klorofyllhalter uppmättes i Gb11 BRÅVIKEN PAMPUSFJÄRDEN (augusti) och SÖ06 SLÄTBAKEN (juli och augusti).

En viss ökning av fosforhalten i bottenvattnet jämfört med i ytvattnet observerades för flertalet stationer men en kraftig ökning av fosforhalten, vilket indikerar läckage från sedimentet, noterades i Sö06 SLÄTBAKEN (framförallt i augusti), Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN (framförallt i augusti) och Va08 ORREN (juli och augusti). Vid dessa stationer och provtagningstillfällen noterades även mycket låg syrehalt vilket ger förutsättningar för att bunden fosfor kan släppa från sedimentet.

Metallhalterna var övervägande låga till mycket låga. Måttligt hög halt av koppar uppmättes dock i Li05 STÅNGÅN NYKVARN, Fi05 EMMAÅN, Fi07 DOVERNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP, Sö04 STORÅNS UTLOPP och Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP. Måttligt hög kadmium- och zinkhalt förekom i Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan kan man ladda ned data i excelformat:

KVARTALSRAPPORT 2, April-Juni 2017

Kvartalsrapport 2, April-Juni 2017

Under våren kom det fortsatt ovanligt lite nederbörd i huvuddelen av avrinningsområdet och grundvattennivåerna var generellt mycket under de normala. April inleddes med varmt väder men avslutades med lägre temperaturer än normalt. Det kyliga vädret fortsatte en bit in i maj, månaden avslutades dock med ovanligt höga temperaturer för årstiden. Nederbörd kom så äntligen i juni, men inte tillräckligt för att i någon större utsträckning påverka flöden eller de fortsatt låga grundvattennivåerna, som generellt var under eller mycket under de normala, i avrinningsområdet.

Under kvartalet april till och med juni provtogs samtliga stationer i rinnande vatten och kust (juni) med avseende på vattenkemi samt ett antal sjöar.

Våren präglas vanligtvis av minskande närsalter i samband med att tillväxtsäsongen börjar och växter och plankton tar upp kväve och fosfor. De högsta halterna av näringsämnena kväve och fosfor uppmätte generellt i juni. Orsaken var sannolikt att det föll mera nederbörd under juni vilket förde med sig partiklar och där med näringsämnen ner i vattendragen. Vid flera stationer var även turbiditeten och/eller absorbansen förhöjd, vilket också indikerar avrinning från omgivande marker.

Extremt höga fosforhalter uppmättes under kvartalet i Li17 KAPELLÅN, Li16 SVIESTADSÅN, Sö12 STORÅN TÅBY, Sö02 STORÅN BROKVARN, SÖ03 HÄLLAÅN och SÖ04 STORÅNS UTLOPP. Vid dessa stationer var kvävehalten genomgående mycket hög och vid flertalet stationer bedömdes vattnet med avseende på turbiditet och oftast även absorbans som starkt färgat. Starkt färgat vatten noterades även vid följande stationer någon gång under kvartalet: Öd01 DISEVIDÅN, 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN, 28 SVARTÅN NEDSTRÖMS SÄBYSJÖN, Li14 LILLÅN, Li13 SVARTÅN SVARTÅFORS, MS07 STÅNGÅN VERVELÅN, Mo08 OMMENS UTLOPP, Mo09 HÄTTORPSÅN, Fi04 HÄLLESTADÅN, Gb30 LJURA BÄCK, Va07 BYNGARNS UTLOPP, Sö11 STROLÅNGENS UTLOPP, Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP och Va12 VINDÅN. Stationerna i den södra delen inom Motala ströms sydvästra vattenråd präglas av skogmark och tillförseln av humusämnen (svårnedbrytbart organiskt material) till vattendragen är stor vilket är en förklaring till färgat vatten i området (till exempel stationerna 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN och 28 SVARTÅN NEDSTRÖMS SÄBYSJÖN).

Den högsta kvävehalten som uppmättes i avrinningsområdet under kvartalet var i Mö02 SKENAÅN i april (6400 µg/l) vilken bedömdes som extremt hög. Extremt hög kvävehalt uppmättes vid samma punkt även i mars (10 000 µg/l) medan halten var lägre i maj och juni 1000 µg/l respektive 750 µg/l. Extremt hög kvävehalt uppmättes inte vid någon annan station under kvartalet. Mycket hög kvävehalt uppmättes dock vid ett antal stationer i området. De högsta halterna noterades i Li13 SVARTÅN, SVARTÅFORS (4100 µg/l), Li17 KAPELLÅN (3900 µg/l), Li14 LILLÅN (3800 µg/l), Li16 SVIESTADSÅN (3400 µg/l) och Sö03 HÄLLAÅN (3200 och 3700 µg/l).

Kuststationerna provtogs i juni. Mycket höga fosforhalter uppmättes i flera stationers bottenvatten GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJÄRDEN, GB20 BRÅVIKEN Ö ESTERÖN, No01 ARKÖSUNDET, Sö06 SLÄTBAKEN, Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN, Va03 VALDERMARSVIKEN INRE och Va08 ORREN (40 m och botten). Högst var halten bottenvattnet i Va08 ORREN, 170 µg/l. Även kvävehalten var förhöjd i bottenvattnet i Va08 ORREN (450 µg/l) och bedömdes som mycket hög.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var tillfredsställande (≥ 7,2 mg/l), undantaget Va08 ORREN där halten bedömdes som mycket låg vid 60 m.

Metallhalterna var övervägande låga till mycket låga. Måttligt hög halt av kadmium uppmättes dock i MS21 VERVELÅN, av koppar i Li05 STÅNGÅN NYKVARN, Fi07 DOVERNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP, Sö04 STORÅNS UTLOPP och Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP. Måttligt hög blyhalt förekom i Sö04 STORÅNS UTLOPP, liksom måttligt hög zinkhalt i Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan kan man ladda ned data i excelformat:

KVARTALSRAPPORT 1, Jan-Mars 2017

KVARTALSRAPPORT 1, Januari-Mars 2017

Vintermånaderna januari och februari var varma för årstiden och någon period med riktigt kallt väder blev det aldrig i avrinningsområdet. Även mars var ovanligt varm och värmerekord slogs på flera platser i den södra halvan av Sverige. Under hela kvartalet, januari-mars, föll det mindre nederbörd än normalt. Detta gjorde att grundvattennivåerna fortsatte att vara under eller mycket under de normala i hela området. Grundvattenbildning sker framförallt under den kalla årstiden när avdunstningen och upptaget från växter är liten, men ingen större påfyllnad av grundvattenmagasinen skedde under årets första kvartal. Vattennivån i Vättern var i mars månad 3 dm under medelvattennivån för månaden och endast 5 cm över det rekordlåga värdet som uppmättes år 1976.

Under kvartalet januari t.o.m. mars provtogs samtliga stationer i rinnande vatten och kust med avseende på vattenkemi samt ett antal sjöar. Vinterns isar var oberäkneliga och vid kusten provtogs endast stationerna Sö14 HAFJÄRDEN, Va03 VALDEMARSVIKEN INRE, Va08 ORREN och Va11 KAGGEBOFJÄRDEN från is medan övriga provtogs från båt i februari eller mars.

De högst halterna av näringsämnena kväve och fosfor uppmätte generellt i mars då vädret var mildare och det generellt föll mer nederbörd samt förekom en viss snösmältning.  Speciellt hög var kvävehalten i Mö02 SKENAÅN där den bedömdes som extremt hög (10 000 µg/l). Extremt höga fosforhalter noterades i GB30 LJURA BÄCK, sjön SÖ01 ASPLÅNGEN (både vid ytan och vid botten) samt i Sö04 STORÅNS UTLOPP. Förhöjda närsaltshalter vid flera av provplatserna i rinnande vatten under denna del av året kan förklaras av att jordbruksmarker ligger blottade, vilket leder till ökat näringsläckage vid större regnmängder eller snösmältning. Vid flera platser noterades hög turbiditet/grumlighet, ofta tillsammans med höga närsaltshalter. Vid följande stationer uppmättes en turbiditet som var >20 FNU, 902 LILLÅN, Li17 KAPELLÅN, Gb30 LJURA BÄCK, SÖ12 STORÅN TÅBY, SÖ02 STORÅN BROKVARN, SÖ03 HÄLLAÅN ochSö04 STORÅNS UTLOPP.

Vid kusten uppmättes mycket höga fosforhalter i ytvattnet vid flera stationer. Detta gällde samtliga stationer i Bråviken (GB11, GB20 och GB16), SÖ06 SLÄTBAKEN samt i Valdermarsviken (VA03 och VA05). Mycket höga kvävehalter i ytvattnet noterades i SÖ06 SLÄTBAKEN.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var tillfredsställande, undantaget Va08 ORREN där halten bedömdes som låg (5,0 mg/l).

Metallhalterna var genomgående låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Fi07 DOVERNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP och Sö04 STORÅNS UTLOPP. Måttligt hög blyhalt förekom i Sö04 STORÅNS UTLOPP i mars, liksom måttligt hög zinkhalt i Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

 

Här nedan kan man ladda ned alla data i excelformat:

KVARTALSRAPPORT 4, Okt-Dec 2016

KVARTALSRAPPORT 4, oktober – december 2016

Årets sista tre månader var ovanligt nederbördsfattiga och i både oktober och november var vattenståndet i Vättern rekordlågt (lägsta sedan år 1977 respektive 1976). Låga var även grundvattennivåerna och flödet i vattendragen i området, vilket de varit större delen av året. Medeltemperaturen för de sista tre månaderna var högre än normalt (0,5-1,5 grader) men inte rekordhöga.

Under kvartalet oktober t.o.m. december provtogs samtliga stationer i rinnande vatten och kust med avseende på vattenkemi samt ett fåtal sjöar.

I flera vattendrag syntes en förhöjd halt av näringsämnena kväve och fosfor i oktober och/eller december. Vid flertalet platser noterades samtidigt en förhöjd turbiditet och ibland även absorbans samt TOC. Detta påvisar avrinning från omgivande marker, troligen i samband med större regnmängder. Speciellt höga var kväve- och fosforhalterna vid Sö12 STORÅN TÅBY, SÖ02 STORÅN BROKVARN, samt även vid Öd01 DISEVIDÅN och Li14 LILLÅN avseende kväve och i Sö04 STORÅNS UTLOPP och GB30 LJURA BÄCK avseende fosfor. Vid 6 SVARTÅN, NEDSTR ANNEBERG åtföljdes den höga kvävehalten av kraftig förhöjd ammoniumkvävehalt, vilket indikerar påverkan av gödsel eller avloppsvatten. Förhöjda närsaltshalter vid flera av provplatserna i rinnande vatten under denna del av året kan förklaras av att tillväxtsäsongen är över och jordbruksmarker ligger blottade, vilket leder till ökat näringsläckage.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten var generellt tillfredsställande. Undantaget var syrehalten i Sö06 SLÄTBAKEN och Va03 VALDEMARSVIKEN INRE i oktober då det rådde mycket låga syrehalt. Syrehalterna var dock åter tillfredsställande i december efter höstomblandningen. Även i Va08 ORREN uppmättes mycket låga syrehalter i oktober och december. På grund av djupet på > 60 m hade det ännu inte skett någon omblandning, och där med syresättning, av bottenvattnet i december. Speciellt vid Sö06 SLÄTBAKEN och Va08 ORREN förekom samtidigt förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (Sö06: 410 µg/l (okt), Va08: 170 µg/l (okt) respektive 240 µg/l (dec)) jämfört med i ytan (Sö06: 29 µg/l (okt), Va08: 22 µg/l (okt) respektive 26 µg/l (dec)) vilket indikerar fosforläckage från sedimentet orsakat av låga syrehalter. Även vid VA03 VALDEMARSVIKEN INRE noterades samma fenomen men inte lika tydligt.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP, Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP, DOVERNS UTLOPP Fi07 samt i GB02 EFTER SKÄRBLACKA. Måttligt höga blyhalter förekom i Sö04 STORÅNS UTLOPP, liksom måttligt höga zinkhalter i Va07 BYNGARENS UTLOPP, Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP och GB02 EFTER SKÄRBLACKA i december. Ett förhöjt kadmiumvärde (0,5 µg/l) uppmättes i Sö04 STORÅNS UTLOPP i december och halten bedömdes som hög. Rådata har kontrollerats för detta värde men inga felaktigheter har upptäckts. Övriga analysresultat vid provtagningstillfället var normala.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan kan man ladda ned en fil med samlat data från hela 2016 års analyser:

KVARTALSRAPPORT 3, Juli-Sept 2016

KVARTALSRAPPORT 3, juli – september 2016

Efter en period med lite ostadigt väder och blygsamma dagstemperaturer växte en högtrycksrygg in över landet den 20 juli. Månaden som helhet blev något varmare än normalt i hela landet. Sydvästvindar under augusti månads första hälft gav upphov till uppvällning varvid ytvattnet sjönk snabbt längs Sveriges östra kust. Augusti 2016 blev lite regnigare än normalt i större delen av landet. Växlingar mellan svala och varma perioder gav en medeltemperatur nära den normala. Den 26:e noterades den högsta lufttemperatur som uppmätts i Sverige så sent i augusti: 32,7° i Norrköping. September blev ovanligt varm. Flöden och grundvattennivåer var under de normala under årets tredje kvartal

Under kvartalet juli t.o.m. september provtogs samtliga stationer med avseende på vattenkemi inkluderande både vattendrag, sjöar och kustlokaler.

På flera platser syntes en minskning i närsaltshalter under kvartalet då näringsämnen tas upp av om-givande växtlighet under tillväxtperioden. Speciellt tydligt var detta i Mö02 SKENAÅN vad gäller total- och nitratnitritkväve. I juli var halten nitratnitritkväve <10 medan den legat på 200-7500 µg/l under övri-ga månader. Vid kuststationerna var detta också väldigt tydligt vad gäller nitratnitritkväve.

Tidvis under kvartalet förekom indikationer på avloppspåverkan i 6 SVARTÅN NEDSTRÖMS ANNEBERG, 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN, 30 TRANÅS samt RV Mö01 SVARTÅN ALBACKEN genom förhöjda värden av bland annat ammoniumkväve, alkalinitet och konduktivitet.

I MS05 KRÖN, Åt06 ÄRLÅNGEN och Sö01 ASPLÅNGEN var fosforhalterna extremt höga vid provtagningen i augusti. En förhöjd fosforhalt i bottenvattnet jämfört med vid ytan noterades i 606 NOEN, 36 SOMMEN NORDVÄST, MS30 BODASJÖN, MS22 ÖREN, KS02 KISASJÖN, Li21 JÄRNLUNDEN och Åt06 ÄRLÅNGEN i augusti, samtidigt uppmättes syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd i botten. Fosforläckage kan ske från sedimentet vid syrefria förhållanden. I 4B HAMNARYDSSJÖN förekom nästan syrefritt eller syrefritt tillstånd i bottenvattnet samt var turbiditeten och absorbansen kraftigt förhöjd vilket skulle kunna bero på utfällning av järn i provet vid kontakt med syre. Även i MS22 ÖREN och KS02 KISASJÖN var turbiditeten markant högre i bottenvattnet vilket även här skulle kunna bero på utfällning av järn när det syrefattiga bottenvattnet kommer i kontakt med syre.

Mycket höga klorofyllhalter noterades i 26 SÄBYSJÖN, Mö03 HARGSJÖN, MS05 KRÖN, Sö01 ASPLÅNGEN och Åt04 BÅTSJÖN. Vid några andra sjöar uppmättes höga klorofyllhalter. Vid ett antal kuststationer var klorofyllhalten mycket hög: GB11 BRÅVIKEN PAMPUSFJÄRDEN vid provtagningen i juli, samt SÖ06 SLÄTBAKEN i augusti. Vid några andra provtagningspunkter vid kusten uppmättes höga klorofyllhalter.

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten varierade mellan låga, mindre höga eller höga syrehalter, med undantag för No01 ARKÖSUNDET, Sö06 SLÄTBAKEN, Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN, Sö14 HA-FJÄRDEN, Va08 ORREN och Va11 KAGGEBOFJÄRDEN där mycket låga syrehalter kunde noteras under sommaren. Samtidigt förekom förhöjda fosforhalter i bottenvattnet (No01: 90 µg/l, Sö06: 220 µg/l, Sö13: 200 µg/l, Sö14: 86 µg/l, Va08: cirka 170 µg/l och Va11: 38 µg/l  ) jämfört med i ytan (No01: 22 µg/l, Sö06: 20 µg/l, Sö13: 21 µg/l, Sö14: 22 µg/l, Va08: cirka 20 µg/l och Va11: 16 µg/l) vilket indi-kerar fosforläckage från sedimentet orsakat av låga syrehalter.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP samt DOVERNS UTLOPP Fi07.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här nedan kan resultaten laddas ned i Excel-format:

KVARTALSRAPPORT 2, April-Juni 2016

KVARTALSRAPPORT 2, April  – Juni 2016

Första halvan av april bjöd på vårvärme och flera soliga dagar medan den andra halvan blev betydligt svalare med ostadigare väder. I april var flödet i östra Götaland under det normala liksom grundvattennivån. Under maj månad har vattenflödena i Götaland varit låga. Torrt varmt väder över hela landet i juni innebar att flödena sakta avtog. Varma perioder under månaden värmde upp ytvattnet och nära kusterna noterades rätt höga ytvattentemperaturer. Månadsmedelvärdet för vattenståndet var under det normala och juni månad blev något varmare än normalt i hela landet.

Under kvartalet april till och med juni undersöktes vattenkemi i vattendrag och kust samt tre sjöstationer inom avrinningsområdet.

Våren präglas vanligtvis av minskande närsalter i samband med att tillväxtsäsongen börjar och växter och plankton tar upp stora mängder kväve och fosfor. Fosfor är till stor del partikelbundet och stora regnmängder och omfattande avrinning orsakar därmed läckage av näringsämnet. Även läckage av kväve sker vid stor avrinning men vanligtvis inte i lika stor omfattning som för fosfor. Precis som i fjol uppmättes kvartalets högsta fosforhalter (extremt höga) i Gb30 LJURA BÄCK (110 µg/l) och i LI16 SVIESTADSÅN (120 µg/l) tillsammans med stark grumlighet. Den högsta grumligheten noterades i området kring Söderköping i juni tillsammans med mycket höga fosforhalter i Sö12 STORÅN TÅBY (17 FNU), Sö02 STORÅN BROKVARN (19 FNU), Sö11 STROLÅNGEN UTLOPP (23 FNU), Sö03 HÄLLAÅN (20 FNU), Sö04 STORÅNS UTLOPP (21 FNU). Det var även särskilt grumligt i Va12 VINDÅN (23 FNU) och 28 SVARTÅN NEDSTRÖMS SÄBYSJÖN (19 FNU) i juni.

Konduktiviteten var förhöjd i Sö04 STORÅNS UTLOPP i juni på grund av bland annat förhöjda värden för natrium, magnesium, sulfat och kalium. I juni fanns indikationer på avloppspåverkan i 6 SVARTÅN NEDSTRÖMS ANNEBERG, 306 NEDSTRÖMS SJÖALYCKESJÖN och 902 LILLÅN  genom förhöjda värden av bland annat ammoniumkväve, alkalinitet och konduktivitet.

Vid kusten minskade framförallt fosforhalten i juni jämfört med provtagningen i februari som en följd av upptag av växtplankton. Höga eller mycket höga fosforhalter förekom dock vid ett eller flera djup vid vardera kuststation i juni varav de högsta i bottenvattnen vid Va08 ORREN (180 µg/l), Sö06 SLÄTBAKEN (130 µg/l) och Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN (92 µg/l) .

Syretillståndet i bottenvattnet vid kusten varierade mellan låga, mindre höga eller höga syrehalter, med undantag för i Sö13 TRÄNNÖFJÄRDEN och Va08 ORREN där syrehalterna var mycket låga (1,5 respektive 2,6 mg/l). Där förekom förhöjda fosfor-halter i bottenvattnet (Sö13: 92 µg/l, Va08: 180 µg/l) jämfört med i ytan (Sö13: 19 µg/l, Va08: 15 µg/l) vilket indikerar fosforläckage från sedimentet orsakat av låga syrehalter.

Metallhalterna var generellt låga till mycket låga. Måttligt höga kopparhalter uppmättes dock i Sö04 STORÅNS UTLOPP, Va07 BYNGARENS UTLOPP, DOVERNS UTLOPP Fi07 samt Åt09 HÅCKLASJÖNS UTLOPP.

I övrigt uppmättes inga anmärkningsvärda resultat.

Här kan man ladda ned data i excelformat: